.

Idag på vägen hem på bussen upptäckte jag något hemskt, vart har barndomen tagit vägen? Jag och Sofie satt på bussen när ett gäng små kill/tjejer kom och satte sig bredvid oss, de kan ha gått i fyran eller något och började göra sanning och konsekvens. Den "tuffa" killen sa till den ena tjejen, sanning eller konsekvens? tjejen svarade sanning och då frågade han henne om hon någongång har haft sexuella fantasier om en man?! Hon bara självklart att jag har... Ska bara påpeka igen att de gick max i fyran. Sedan var det flickans tur och då utmanade hon en tjej till att "hångla" med en kille och vips, så satt de där och kysste varandra!! jag och Sofie tittade på varandra och tänkte samma sak, vart har barndomen tagit vägen? När jag gick i fyran var jag fortfarande en liten flicka som lekte med barbiedockor och jag tänkte absolut inte sexuellt!

När Sofie hoppat av bussen satte sig den "tuffa" killes sig bredvid mig och helt plötsligt hade han armarna om mig!? Han bara, kan du inte krama mig tillbaka? Jag, nej akta dig.. Ofta liksom? Lite senare frågade han om jag ville bli tillsammans med honom och jag bara, jag är för gammal för dig lillkillen.... Jag menar, vad är han för bortskämt slyngel som bara kramar en helt okänd person och tycker han är så jävla cool inför sina kompisar? Ja... Vart har ungdomen tagit vägen?